En gång i månaden har Johan torsdag och fredag fri. Tidigare har han använt tiden som inläsningstid, men nu när vi börjar närma oss hemresan har vi utnyttjat några som möjlighet till långhelg...
Den första långhelgen i år lånade vi en stuga av en kollega till Johan i Robe. Robe är en liten söt stad på kustvägen mellan Adelaide och Melbourne (Limestone Coast). 34 mil från Adelaide och 58 från Melbourne och en av de svalaste platserna i Södra Australien. Robe ser ut som en liten engelsk kuststad. De äldsta byggnaderna är från 1840t och många hus har ljust tegel eller puts i blonda toner. Trots att Robe är en litet ställe så finns det både en välbesökt gammal biograf, eget kafferosteri, några mysiga caféer, restauranger, fiskehandel nere vid hamnen och en affär med bra öppettider... men bageriet hade inte så mycket att välja på. På norra sidan om Robe ligger Long Beach, som är en lång strand med fast sand som man kan köra med bil på. Där ligger Beacon Hill, ett vackert utsiktstorn som är byggd i en snäckspiral.
Vi hade egentligen tänkt snorkla (fina kallrev), men det blev för kallt för att kunna njuta av det... så vi tog med cyklar och vandringskängor istället.
Den första dagen cyklade vi genom Robe och tittade runt lite på hamnen, fyren, en obelisk. Det går en fin prommenad uppe på klipporna i centrala Robe som vi försökte cykla men det var lite jobbigt med alla små trappor och avsatser... sen började det plötsligt hällregna. Vi blev dygnsura på bara några minuter och fick cykla hem för att byta kläder. Sen cyklade vi igenom själva Robe, förbi kafferosteriet och vägen ut till Little Dip CP. Sista biten är sandig och vi fick hoppa av cyklarna mitt i en backe. Vi tog av på "Stony Rise Track" ned till havet och det var en jättekul "offroad"-cykeltur som man får dela med bilister (vi mötte inga). Slingrigt genom en Eucalyptus strandskog över rötter och gupp. Betydligt roligare för barnen, som inte tyckte den första delen på den platta asfalten var så spännande. När vi kom ned till Stony Rise fanns en massa märkliga formationer i någon slags svart lavalikande sten, som en liten stad på stranden med tinnar och torn. Gard och Siri genast började leka medans Johan och jag sökte oss ned till havet. Det är märkligt så rofyllt det kan vara att bara komma ut till havet med stora vågor som bryter mot stranden. Vattnet var svinkallt, men Johan och Gard vågade sig på ett dopp. Johan sa att benen blev så kalla att han inte kunde känna dom när han stod och väntade på att Gard skulle våga... men vackert klart och turkost.
Söderom Robe ligger Little Dip Conservation Park. Där kan man vandra eller köra 4WD längs kusten. En otroligt vacker kustlinje med kalkstensklippor, hedar, sandynor och klippblock som ligger utslängda på de vita mjuka sanddynorna. Det finns också sötvatten- och en saltvattensjöar längre innanför och längre ned i parken, men de var en besvikelse... saltvattensjön luktade illa och stranden var skummig lera. Sötvattensjön såg ut som igenväxt sjö som ingen brytt sig om att kalka. Inte alls som de sjöar vi är vana vid i Sverige och Norden. Kusten däremot, med små bushcampingar strax innanför sandynorna, var jättehärlig! Det kändes som man kunde vandra i en oändlighet och hela tiden dök det upp nya vikar med fina stränder.
Det var tungt att gå på den fyrhjulsdrivna leden. Bitvis väldigt sandig, så vi hittade på en egen stig nära havet. Vi tog bilen till Long Gully Beach och gick därifrån ned till Little Dip Beach. Det var en lagom halvdagstur med lunch uppe på en platå så att man kunde titta ut... efter lunchen klättrade vi ned för den branta klippväggen (småläskigt för mig, men de andra hoppade ned som stengetter) och upptäckte en fantastisk klippvägg därnere och många stenar att hoppa runt på. På kvällen cyklade vi ned till bryggan för att fiska krabba, men vi hade bara våra klänypor så det blev några småstackare som vi släppte ut sen. Här fiskar man krabba med stora burar som man hissar ned med rå kyckling!!! Inte konstigt att de får problem med hajar.
På vägen fån Robe stannade vi till i Mt Benson Vindistrikt bara nån halvtimme från Robe längs Southern Port Highway. Ganska unga vingårdar på sisådär 10år och några av dem har ingen egen försäljning, utan man får stanna till på Mt Benson Hall. Vi kan rekommendera Cape Jaffa och Wangelina Station. Cape Jaffa's försäljning ligger på en liten kulle med fin utsikt och är byggd i natursten från fälten. Gemytligt med högt i tak och braskamin, vilket kan behövas... här blåser det alltid! sa damen som hjälpte oss med provsmakningen. Det godaste vinet var Siberia, deras flaggskepp (shiraz) och dyrt såklart, men när man får prova gratis... Butiken känns sval och har tjocka härliga väggar. I den bakre delen har man grävt sig ned för att kunna förvara vinet i rätt temperatur i stora ekfat. Den andra vingården, Wangelina Station, ligger ute vid vägkorsningen där man tar av mot Cape Jaffa. Wangelina är en gammal fårfarm, men fåren är sålda och nu satsar de på vin istället. Vingården drivs av dottern, men både mamman och pappan arbetade inne i butiken när vi var där. Wangelina Station är inte fullt så mysigt, det ser ut som en vanlig villa med blomrabatter utanför, men har en ståtlig Eucalyptus allé och några picnicbord i skuggan. Glad för att de låtit de gamla byggnaderna står kvar för att ge lite karaktär till platsen. Shiraz vinet var mjukt och fylligt i smaken...mmm (men deras merlot smakade inte gott).
Att resa hem tog ungefär fyra timmar. En fin väg att köra längs kusten genom Coroong och lite kuperat öppet landskap. Kan fortfarande inte vänja mig vid att det är så få träd och att gräset är så torrt och bränt så fort man kommer utanför stan, men kan också se det vackra i det varma kvällsljuset med bra musik på cd-spelaren...
